Månadsarkiv: mars 2010

Ett decennium senare

Okej Hur märker man att man inte varit ut på nattklubb i sin hemstad på 10 år?

1. Vi hittade inte ingången till, den så kallade, nattklubben… Ingången hade flyttat och där man förr gick in fanns nu bara en stängd dörr.

2. Vi hade inte kontanter med för att betala inträde. Upplysningsvis betalar kvinnor i vår ålder med betalkort!

3. Spegeln vid toaletten hade de bytt ut till en skrattspegel från Gröna Lund. Sist jag besökte denna lokal var jag smal och höga klackar gjorde sitt för längden. Nu mötte min spegelbild en kort och bred kvinna med fotriktiga skor. Mitt skratt förbyttes till ett ansträngt grin, när jag såg att spegelbilden till den unga kvinnan bredvid mig inte förvandlades på samma sätt.

4. Priserna för att köpa något i baren kändes inte oöverstigliga. Det kändes rätt billigt faktiskt! Kan det ha något att göra med att inkomsten förändrats från studiemedel till lön?

5. Jag har glömt bort hur man dansar disco. Hur jag än rörde mig till musiken så kände jag att jag var i otakt. Antingen var jag i otakt till musiken eller i otakt med de övriga på dansgolvet.

6. Ingen ung man försökte lägga in någon stöt.Inte för att jag ville det men för 10 år sedan brukade det kunna hända. Den enda man som tittade uppmuntrande på mig var en 60-plussare. Då tittade jag bort. Andra i sällskapet blev dock uppmärksammade, så det verkar inte enbart vara en fråga om ålder. Det känns inte bättre.

7. Att åka taxi hem kändes som ett självklart val.

 8. Kläderna jag hade på mig kunde, efter att ha vädrats, användas igen på jobbet måndag morgon. Hippt?

9. Och just det, kläderna kunde vädras. De behövde inte tvättmaskinens 60-gradiga program för att röksaneras!

10. Det bästa med hela kvällen var att komma hem och sova. Andas in makens goda doft och känna sig hemma och trygg. Att yngsta vaknade efter 3 timmars sömn kändes inte riktigt lika mysigt.

Jag tror att det dröjer nog tio år till nästa gång igen.

Annonser

6 kommentarer

Under Lilla staden